Pressad själ

Det känns ensamt.
Det känns svårt.
Att ha saker och ting slängt på mig hela tiden gör att jag inte kan koncentrera mig.
Mitt minne blir bara värre och värre eftersom jag har förmycket i mina tankar hela tiden. Det är alltid någonting att komma ihåg att göra alltid någon att ringa. Och alltid alltid är det något jag iallafall glömmer...

Att få höra att det här ska du kunna när man inte har all erfarenhet gällande att driva en restaurang tar hårt.

Jag gör inga stora resultat men jag har inte heller åtta armar även om jag hade velat ha det. Och jag försöker ha ett liv vid sidan om arbetet.

Vet ni vad? Jag ser inte så mycket fram emot min semester just nu. Kommer få ta allt iallafall.


Kommentarer
Postat av: dempa

baby vi ska till cypern ju :) det kommer bli bra!

2008-07-15 @ 22:12:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0